1 § Flygplatsnämnden prövar de frågor som ankommer på nämnden enligt lagen (2000:150) om marktjänster på flygplatser och förordningen (2000:151) om marktjänster på flygplatser.
2 § Om Flygplatsnämndens sammansättning finns bestämmelser i 4 §
lagen (2000:150) om marktjänster på flygplatser.
Andra ledamöter än ordföranden och ersättare för honom eller henne förordnas efter förslag från Luftfartsverket respektive användarkommittén vid Stockholm-Arlanda flygplats. Det förhållandet att det inte har kommit in några förslag inom av regeringen bestämd tidsfrist hindrar inte att regeringen förordnar ledamöter i Flygplatsnämnden.
3 § Om det behövs får Flygplatsnämnden anlita sekreterare eller annat biträde.
4 § Luftfartsverket skall tillhandahålla det administrativa stöd som Flygplatsnämnden behöver.
5 § Flygplatsnämnden skall ha sitt säte i Stockholm.
6 § Ett ärende tas upp till behandling av Flygplatsnämnden efter skriftlig framställning från den eller dem som har rätt att få en fråga prövad av nämnden enligt bestämmelserna i lagen
(2000:150) om marktjänster på flygplatser.
7 § Flygplatsnämnden får hålla syn, införskaffa särskild utredning och i övrigt inhämta de upplysningar som behövs. Om det bedöms lämpligt håller nämnden förhandling med parterna.
8 § Ett ärende hos Flygplatsnämnden avgörs vid sammanträde med nämnden efter föredragning av ordföranden.
9 § Flygplatsnämnden sammanträder på plats och tid som ordföranden bestämmer. I görligaste mån bör ett sammanträde hållas i anslutning till den flygplats som berörs av det aktuella ärendet.
10 § Flygplatsnämnden är beslutför endast när den är fulltalig.
Beslut som inte innebär att ett ärende avgörs slutligt i sak får dock fattas av ordföranden ensam.
Om det framkommer skiljaktiga meningar vid en överläggning tillämpas bestämmelserna i 16 kap. rättegångsbalken om omröstning i tvistemål.
11 § I ett ärende hos Flygplatsnämnden förs protokoll när sammanträde eller syn hålls eller när nämnden i annat fall finner att protokoll behövs.
12 § Flygplatsnämndens beslut som innebär att ett ärende avgörs sätts upp särskilt.