/r3/ Lagens tillämpningsområde
1 § Denna lag skall tillämpas på näringsidkare vars verksamhet avser
1. köp av jordbruksprodukter från jordbrukare eller andra råvaruproducenter, eller
2. bearbetning eller förädling i något efterföljande produktionsled av sådana produkter.
2 § Lagen gäller dock inte verksamhet
1. inom en koncern, eller
2. inom en ekonomisk förening som bara har jordbrukare eller andra råvaruproducenter som medlemmar.
3 § I denna lag avses med näringsidkare också en sammanslutning av näringsidkare, även om den inte bedriver någon näringsverksamhet.
Med jordbruksprodukter avses sådana varor som anges i bilagan till lagen
(1990:615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter m. m.
/r3/ Förbud
4 § I fråga om jordbruksprodukter är det -- under de förutsättningar som anges i 5 § -- otillåtet för en näringsidkare
1. att ingå eller tillämpa en överenskommelse med en annan näringsidkare i samma led,
2. att tillämpa ett gemensamt förfarande i samförstånd med en annan näringsidkare i samma led, eller
3. att utöva påtryckning på en annan näringsidkare i samma led i syfte att få till stånd en överenskommelse eller ett gemensamt förfarande.
5 § Förbudet i 4 § gäller, så snart överenskommelsen eller det gemensamma förfarandet innebär
1. att inköp av varor inom landet eller efterföljande produktion eller försäljning delas upp
-- i kvoter,
-- i geografiska områden, eller
-- i kundkretsar,
2. att produktionen eller utbudet av varor inom landet begränsas på något annat sätt, eller
3. att underskott vid försäljning av jordbruksprodukter på export finansieras gemensamt.
6 § Vad som sägs i 4 och 5 §§ om en överenskommelse eller ett gemensamt förfarande skall tillämpas också på ett beslut av en sammanslutning av näringsidkare.
7 § Förbudet i 4 § gäller inte förfaranden som bara i begränsad utsträckning kan påverka konkurrensen på den marknad som det är fråga om i varje särskilt fall.
/r3/ Dispens
8 § Marknadsdomstolen kan, för en viss tid eller tills vidare, meddela en näringsidkare tillstånd till ett förfarande som annars är förbjudet enligt 4 § (dispens).
9 § Dispens enligt 8 § får meddelas bara
om det annars finns särskilda skäl.
10 § I ärenden enligt 8 § skall följande föreskrifter i konkurrenslagen
(1982:729) också tillämpas:
17 § om ansökan,
18 § om interimistiska beslut, och
24--25 §§ om omprövning m. m.
/r3/ Straff m. m.
11 § Den som uppsåtligen bryter mot förbudet enligt 4 § skall dömas till böter eller fängelse högst ett år.
Om brottet är ringa skall dock inte dömas till straff.
Om brottet är grovt, skall dömas till fängelse i högst två år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas i vad mån det har utgjort ett led i en organiserad, omfattande samverkan eller i en upprepad brottslighet eller har medfört betydande skada.
12 § Till ansvar enligt denna lag skall inte dömas för gärningar som är belagda med straff enligt konkurrenslagen (1982:729) eller som omfattas av ett sådant förbud eller åläggande som har meddelats vid vite med stöd av den lagen.
13 § Allmänt åtal för brott mot denna lag får väckas bara efter medgivande av Konkurrensverket.
Lag (1992:1522).
/r3/ Uppgiftsskyldighet m. m.
14 § Vid tillämpningen av denna lag skall följande föreskrifter i konkurrenslagen (1982:729) också tillämpas:
28 och 30--32 §§ om uppgiftsskyldighet m. m.,
33 § om begäran om biträde av myndighet för utredning,
38 § om talan om utdömande av vite, och
40 § om överklagande.
1991:921
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.
2. Om någon före utgången av augusti 1991 har sökt dispens enligt 8 § för ett förfarande som står i strid mot denna lag men som inletts innan lagen trädde i kraft, omfattas förfarandet inte av lagen förrän två månader efter det att beslut i dispensärendet meddelats. Ansökningar om sådan dispens får prövas före lagens ikraftträdande.